om Hugo Levin

Han kämpar ständigt med stor iver.
Han är försedd med en osedvanlig vilja.
Han bär en gudabenådad handlingskraft.
Han nyttjar allt för idrottens bästa.

levnadsminnen

1886 den 2 januari, föds Johan Hugo Levin i Ljungarum socken, Tveta härad Jönköpings län. Han är son till kusken Johan Levin Johansson och hans hustru Johanna Petersdotter. 21 maj utvandrar familjen från Ljungarum socken och reser in i Göteborg. Han får tre yngre syskon.
1887 den 2 januari, föds Helga Karolina Blomster i Göteborg. Hon är dotter till förman Carl Richard Blomster och hans hustru Elisabet Andersson. Hon får en yngre bror.
1893 börjar Hugo sin skolgång, två år i småskolan och sex år i folkskolan. Han tvingas gå i fyra olika skolor och han får ny lärare inför varje nytt läsår i folkskolan. Detta till trots, hans familj bor under hela skolgången på två adresser, i centrala delar av stan.
1897 börjar han med simning och simhopp, elva år gammal, därefter också med gymnastiska lekar i Göteborgs Gymnastikförening. Här möter han nya moment, träning och tävling. I gymnastikföreningen träffar han den framstående idrottsledaren Leop. Englund.
1899 blir han medlem i Örgryte Idrottssällskap, här får han prova all den idrott som denna unga förening omger sej med. Han möter nu Sällskapets enastående ledare Wilhelm Friberg. Tidigt upptäcker Friberg den unge medlemmens intresse och fallenhet för att organisera och att leda, snart blir han därför involverad i allehanda arbetsuppgifter av detta slag.
1901 avslutar Hugo sin skolgång och påbörjar sitt yrkesliv. Genom idrottsledaren Leop. Englund erbjuds han en anställning på dennes grossistföretag, Hugo Scharfenberg & Co, som handlar med tapisserivaror. Samtidigt studerar han främmande språk under kvällar och ledig tid, senare även en kvällskurs i handel, vilket företaget också uppmuntrar till.
1902 upptäcker han fotboll och lagidrottens stora mystik. Med fascination närmar han sej fotbollens överraskande språk. Han blir invald i ÖIS styrelse, som andre sekr., trots han ännu är aktiv, vilket strider mot föreningens bestämmelse.
1903 spelar han fotboll med Göteborgs Fotbollsförening, GFF, som bildats av Örgryte, och kanske kan betraktas som Sällskapets »farmarlag». 
Han blir distriktsmästare i stavhopp.
1904 blir han svensk mästare i fotboll, för första gången, med ÖIS. Han framhåller ivrigt att egna klubben hämmas, av att inte spela mot tillräckligt dugliga inhemska lag, ofta vinner ÖIS med stora siffror. Han propagerar för att teknik och färdighet i svensk fotboll måste höjas. Angeläget för den svenska fotbollens utveckling. Om fotbollspublik ska kunna lockas i mängd måste matcher bli spännande, vara jämna och spelas med teknik och finess, tempo och rörelse. Nödvändigt också för att locka talanger till fotbollsidrotten. Denna övertygelse lever han med under hela sitt liv.
1905 blir han, för andra året i rad, svensk mästare i fotboll med ÖIS. Han blir v. sekr. i Göteborgs Fotbollförbund, som bildas detta år. Och han tar då initiativ till att ett seriesystem skapas för fotbollen inom distriktet, vilket kraftigt ökar antalet aktiva spelare.
1906 blir han, för tredje året i rad, svensk mästare i fotboll med ÖIS. Han blir sekr. i Göteborgs Fotbollförbund, och bestämmer sej för att avsluta sin aktiva idrottstid vid årets slut, och helt övergå till ledarskap. Han är tjugo år. Han blir invald som sekr. i Centralföreningen för gymnastik- och idrottssällskapen i Göteborg.
1907 börjar han som frilansande idrottsredaktör på Göteborgs Aftonblad. Han ingår i tidningens redaktion ända fram till sin död. Med engagemang medverkar han till idrottens utveckling i tidningen. Både till omfång och innehåll, men också visuellt; grafisk och typografisk dagstidningslayout. Göteborgs Aftonblad utkommer sex dagar i veckan. Han komponerar ett fotbollslag, sammansatt av spelare från olika klubbar, som mycket överraskande slår ÖIS. Han ser till att detta lag blir stomme i Göteborgs-Kamraterna. Därmed har ett riktigt bra fotbollslag skapats. Han är sekr. i ÖIS och tilldelas IdrottsOrdens Ordensmärke.
1908 behöver Örgryte IS ny idrottsplats, Balders Hage anses inte moder nog. Han är initiativtagare och starkt pådrivande kraft till att Walhalla kommer till stånd. Landets första »riktiga» idrottsanläggning invigs samma år.
Dagen före julafton förlovar han sej med Helga Blomster.
Han lämnar vid årsskiftet sin anställning, som bokhållare, på grossistfirman Hugo Scharfenberg & Co, för att i fortsättningen stå på egna ben.
1909 startar han egen grosshandelsrörelse. Verksamheten finns till en början på Wadmansgatan sju, söder om Heden, i samma fastighet där han också bor med sin familj. Senare byter rörelsen adress några gånger. Egna rörelsen driver han fram till 1914.
1910 blir han invald som sekr. i styrelsen för Svenska Idrottsförbundet. Han avsäger sej uppdraget inför årsmötet 1915, då förbundet beslutar sej för att flytta sitt säte till Stockholm. Han lyckas, efter mycket om och men, få gehör för sitt initiativ att ett seriesystem införs i svensk fotboll. Hans namnförslag är: Allsvenskan.
Han blir invald i styrelsen för Svenska Atletikförbundet.
Han blir invald i styrelsen för Olympiska kommittén.
1911 tar han initiativ till att knyta en duktig tränare till den svenska truppen för dom fria idrotterna inför stockholms-olympiaden, och han engagerar den erkänt framstående svensk-amerikanen Ernie Hjertberg. Han introducerar träningsläger för friidrottarna och propagerar för att dessa ska ges permission så att förberedelser kan bli dom bästa, vilket kommer att leda till goda svenska resultat och stora framgångar under olympiaden. Han blir vice ordförande i Göteborgs Fotbollförbund.
1912 blir han utsedd till biträdande tävlingsledare för den fria idrotten vid Olympiska Spelen i Stockholm, och närmaste man till Stadionchefen, Leop. Englund. Dessutom domare under spelens fotbollsturnering och ledare för svenska fotbollstruppen.
Han blir innehavare av konungens Olympiamedalj.
Han tar initiativ till att junior-SM i allmän idrott instiftas, som organiseras under hösten detta år.
Vid ÖIS jubileumsfest tilldelas han sällskapets förtjänstmedalj i silver. Vid årets slut lämnar han alla sina uppdrag i ÖIS. Han har beslutat sej för att bli »klubblös», då han tror att rörelsefriheten ska öka hans möjlighet att bättre bistå den svenska idrotten.
Han blir kallad till ständig ledamot av ÖIS.
Han blir ordförande i Göteborgs Fotbollförbund, uppdraget innehar han fram till sin död.
1913 blir han ordförande i Svenska Fotbollförbundets Internationella Uttagningskommitté, ett uppdrag han innehar fram till sin död.
Han tar initiativ till att boxning ska införlivas som idrott i landet.
Han blir sekr. i Olympiska kommittén.
1914 den 29 maj, gifter han sej med Helga Blomster, i Göteborg. Bröllopsresan går med tåg och båt till »hemlig» ort i Tyskland.
Han blir invald som ledamot i styrelsen för Svenska Fotbollförbundet, ett uppdrag han innehar fram till sin död.
Han blir nu i stället chef för Phänomobil-bolagets göteborgsavdelning.
En droskverksamhet, med små smäckra och eleganta bilar på tre hjul.
1915 tar han initiativ till att bowling startar som idrott i Göteborg. American bowling blir hastigt populärt och antalet utövare ökar snabbt. Han ordnar fina tävlingar och instiftar »Göteborgs Kägel Klubbs plakett».
Han blir verkställande direktör för Kallebäckens Vattenfabriker.
1916 föds dottern Kerstin.
Han tar initiativ till att Slottsskogsvallen kommer till. Samtidigt presenterar han ett programförslag för en stor idrottsfest, inför stadens 300-årsjubileum. Och han utses till generalsekreterare för Sveriges Idrottsspel 1921. Emellertid får han aldrig uppleva jubileet, den stora idrottsfesten och färdigställandet av Slottsskogsvallen.
Han lägger fram ett detaljerat och kostnadsberäknat förslag till styrelsen i Göteborgs Idrottsförbund, hur en modern anläggning för fotboll ska gestaltas. Förslaget gillas och Göteborgs-Kamraterna får ny modern hemmaplan. Ullervi, Nordens modernaste fotbollsarena, invigs på hösten samma år. (Några år efter hans död korrigeras namnet till Ullevi.) Han blir direktör för Ullervibolaget, och chef för Göteborgs Idrottsförbunds Förlagsaktiebolag.
Han tar initiativ till och skapar Göteborgs Tivoli, med förnäma attraktioner som tid efter annan ska utbytas, för att erbjuda stort folknöje. Nöjesfältet förläggs till en plats vid sidan om Ullervi.
Som ordf. i Göteborgs Fotbollförbund startar han »korpfotboll» i stan. Alla korporationer, kårer, arbetslag vid fabriker etc. inbjuds till fotbollstävlan, alla lag möter varandra. Deltagare får ej vara aktiva fotbollsspelare.
Under en dubbelmatch i bowling, mellan Stockholm och Göteborg, tar han initiativ till att ett bowlingförbund kommer till stånd.
1917 föds dottern Ingrid.
Han tar initiativ till att curling introduceras i Göteborg och att Göteborgs Curlingklubb bildas. Curlingbanan anläggs på Ullervi.
Han blir invald i Riksidrottsförbundets Överstyrelse.
Han hjälper unga kvinnor att bilda en klubb för damfotboll.
1918 blir han invald av stadsfullmäktige som medlem av beredningen inför tillblivelsen av Slottsskogsvallen.
Han planerar skapandet av ett idrottens hus i Göteborg.
Han har framskridna planer om en daglig idrottstidning.
Han blir vald till ordförande i styrelsen för Göteborgs Damers Boll Klubb.
Federationsmatchen i fotboll 20 oktober mot Danmark, lyckas han få förbundet att flytta från Stadion i Stockholm till Ullervi i Göteborg. Vilket flertalet ansåg som en omöjlighet.
Han insjuknar med feber, men tar sej ändå till matchen, avstår banketten, återvänder till sjukbädden direkt efter slutsignal. Sjukbädden lämnar han sedan aldrig mer.
Den 26 oktober avlider Hugo Levin i dubbelsidig lunginflammation, som följd av spanska sjukan.
1982 får han en gata uppkallad efter sej i Göteborg, Hugo Levins Väg, syd-ost om nya Ullevi.
2013 blir Hugo Levin invald i Idrottens Hall of Fame i Göteborg. Installationen sker den 14 juli på Taubescenen på Liseberg i Göteborg.
2014 den 26 augusti, registreras hos Länsstyrelsen Västra Götaland:
Inger och Bengt Göthberg Stiftelse till minne av Hugo Levin.
Stiftelsen ska främja sitt syfte genom att årligen utdela HugoLevinPriset till unga framstående idrottsledare och idrottsorganisatörer, för utmärkt engagemang och stort ledarskap för svensk idrotts bästa. Pristagare får inte vara äldre än Hugo Levin var vid sitt frånfälle, dvs. inte vara äldre än 32 år, året då priset tilldelas.
2015 den 9 augusti, delas det första HugoLevinPriset ut, på Taubescenen på Liseberg i Göteborg.
2018 hundra år efter hans död, publiceras boken:
Hugo Levin - den store eldsjälen i den unga svenska idrottsvärlden
av Bengt Göthberg, förlag: Idrottsmuseet. ISBN 978-91-639-6756-6
Samtidigt får han området utanför Ullevis nord-östra del uppkallat efter sig:
Hugo Levins Plats.

idrottsmannen   idrottsledaren   idrottsorganisatören   och   idrottsredaktören